lördag 26 september 2015

Om inte nu så när


Av Annika Thor. På många sätt en aktuell bok, dels för att andra världskriget på något sätt alltid är aktuellt och för att vi har stor ström av flyktingar i Europa idag. Boken handlar om flyktingar från Tyskland som kommer till Sverige i samband med andra världskriget. Ilse har kommit redan innan kriget i egenskap av anställd vid tyska ambassaden men journalisten Arnold kommer senare. I boken får man följa hur Ilse försöker få tillstånd för sin familj att komma till Sverige och hur hon gör massor med besök och lämnar ansökningar på utlänningsbyrån. Arnold måste anmäla sig på samma ställe för att alls få stanna i Sverige. Ingrid jobbar i expeditionen på utlänningsbyrån där hon träffar Arnold.

Jag tyckte boken var bra men den blev lite hängande i luften på slutet. Ilse och hennes familj blir liksom inte färdigbehandlade tycker jag. Det fanns en del där med till exempel tapetdörren och hennes excentriska beteende i slutet av livet som på något sätt bara lämnas därhän. Det var väldigt intressant att läsa om de svenska koncentrationslägren som namnet till trots inte är som det vi idag kanske associerar med koncentrationsläger. I Sverige då var det helt enkelt en plats där människor koncentrerades, samlades, i det här fallet personer som på något sätt tänktes kunna skada Sverige. Ibland känns det som att författaren velat berätta så mycket att det inte riktigt alltid hänger ihop. Men sammantaget en bra bok ändå.

tisdag 18 augusti 2015

Skymningsflickan

Efter att av en slump ha läst den här recensionen om boken så blev jag inspirerad till att läsa. Så nu lånade jag den som e-bok från biblioteket, så smidigt! Den finns nämligen inte ens som fysiskt exemplar på mitt bibliotek och jag hatar att vänta på något jag vill ha :-)

I övrigt går det lite trögt med läsningen eftersom jobbet och en del krångligheter där stjäl tid och energi. Jag hoppas på läsinspiration av ovan nämnda bok samt läslyftet som börjar komma igång i  min kommun nu.

söndag 2 augusti 2015

American sniper

Av Chris Kyle. Jag har inte sett filmen men blev lite nyfiken på boken där den stod på bibblans nyhetshylla. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Kanske jag börjar med det uppenbara som att den kanske hade behövt en extra korrekturläsning vad gäller meningsbyggnad och sådant. Att börja i den änden är aldrig bra, sådant ska komma i slutet som en slags parentes för att resten av boken var så bra att det inte gjorde så mycket med några språkliga missar. Men nu är det först.

Kanske det är svårt för mig att förstå boken för att den är så amerikansk och jag aldrig har varit där? Jag har väldigt svårt att förstå den här fosterlandskärleken som tar uttryck i att man åker över halva klotet för att föra krig. Om nu det här andra landet tagit sig friheter med den fysiska gränsen till mitt eget land skulle jag kanske ha lättare att förstå men att åka till säg Australien för att delta i ett krig skulle aldrig falla mig in.

På förlagets sida står det att boken är spännande som en thriller. Det håller inte jag med om, den var snarare rätt långtråkig med massor av händelser staplade efter varandra. Jag tyckte inte att det var något som byggde upp någon slags spänning eller förväntan om att få reda på hur det går.

Jag tror inte att jag tillhör den här bokens målgrupp helt enkelt.

tisdag 14 juli 2015

Fantastic Mr Fox

Av Roald Dahl.

Min kollega engelskläraren brukar visa den härliga filmen Fantastic Mr Fox varje år men jag har aldrig läst boken. I maj var jag och ovan nämnda kollega tillsammans med några elever i London och vi passade på att besöka Roald Dahl museum i Great Missenden. Där fanns en mycket trevlig butik där jag införskaffade Fantastic Mr Fox och Matilda. En liten parentes är att jag i vintras träffade min mellanstadielärare som sa att jag tydligen läste Matilda i årskurs fem, det kommer jag inte alls ihåg.

Jag gillade boken och berättelsen, den är rolig, underfundig och lite mer rakt på eller hur jag ska förklara det jämfört med barnböcker av idag (ska dock tillägga att mitt barnboksläsande inte alls är lika stort som mitt ungdomsboksläsande). Lite mer otäck kanske, som folksagorna där det kan förekomma rätt grymma händelser. Kanske det inte är helt fel, allt behöver inte vara så tillrättalagt och anpassat alla gånger kan jag tycka. Lite utmaning är alltid bra.

Förmodligen passar boken även bra till de som nyligen börjat läsa på engelska. Oavsett ålder skulle jag vilja säga. 

onsdag 3 juni 2015

En enda hemlighet


Av Simona Ahrnstedt. I måndags när jag kom hem från jobbet låg det ett paket på köksbordet innehållandes den här boken. Jag har med flit inte hållit reda på när den kommer ut för att inte längta allt för mycket så det var en mycket, mycket glad överraskning. Jag gillar den historiska serien väldigt mycket och läser mest historisk romance och då kanske det är bra att vidga vyerna lite med romance idag. Jag är ingen expert på romance som utspelar sig idag (det har säkert något namn som jag inte känner till) men den här boken som nu är min andra erfarenhet av den genren har ändå mycket gemensamt med de historiska jag läst. Själva poängen med att läsa romance enligt mig är underhållning och verklighetsflykt, det brukar uppfyllas bäst av historisk romance eftersom jag har alldeles tillräckligt av vanlig vardag varje dag. Den här boken utspelar sig visserligen i nutid men det är inte en särskilt välbekant miljö för mig med överklass, jetset och mycket pengar (jag är hästägare = lätt att räkna ut att jag inte har några pengar). Det är rätt glamoröst men utan kostnadsupplysningarna som den förra boken innehöll, kanske författaren den här gången känner sig säkrare i miljön och därmed kan hoppa över att tala om vad saker kostar? För mig är miljön och personerna övertygande i alla fall så jag tycker att hon lyckas. Eventuellt spårar det ur lite grann med gisslanfritagningen men jag har överseende med det eftersom i alla fall gisslantagning kan ske. Sådana fritagningar är det dock mer sällan jag läser om. Därmed inte sagt att de inte förekommer och något hjältedåd bör alltid finnas med tycker jag.

Jag gillar sidohistorien med ytterligare en kärlek som känns rätt rar och oskyldig. Jag funderar lite på om den är tänkt som en motvikt mot det lite mer kinky i huvudkaraktärernas förhållande. I sådana fall fungerar det bra tycker jag och jag hade gärna läst lite mer om dem faktiskt. För det är bara att konstatera att kinky inte är riktigt mitt intresseområde. Jag kan dock inte låta bli att tycka att det är rätt modigt att skriva om (det finns säkert en hel genre med sådan romance på engelska men ändå) i en bok som jag tror når ut till fler och nya läsare än annan romance gör.

I slutet blir jag väldigt nyfiken på nästa bok, epilogen skapar en förväntning om spännande tider tycker jag. För mig antyder den även att mönstret med en serie med en bok per person i syskonskaran bryts och det verkar spännande. På något sätt är det som jag förstått det ändå tänkt att allt ska hänga ihop, annars hade det väl inte hetat att det är en serie? Jag gillar även den lilla referensen till den tidigare serien, det var snyggt tycker jag.

Sammanfattningsvis är det en bra, underhållande och därmed läsvärd bok. Omslaget är snyggt och med den där lite obestämbara strukturen, det är trevligt att hålla i helt enkelt. Den kom dessutom precis i rättan tid, mitt huvud är fullt av uppgifter, betyg, avslutningsförberedelser, städning och annat som hör till så här i slutet på terminen så en paus i form av lite romancesträckläsning var mer än välkommet.

torsdag 28 maj 2015

Barn av sin stad

Av Per AndersFogelström. Jag minns att någon av mina universitetslärare tipsade om den här serien när jag pluggade historia. Jag tror att det kom upp till diskussion för att TV-serien Snapphanar just visats på SVT och någon av Arn-filmerna haft premiär. Ingen av filmerna föll läraren i smaken i fråga om historisk korrekthet och därför kom den här serien av böcker på tal.

Nu är jag ingen expert på Stockholmshistoria och har genom mycket romanceläsande tränat bort mitt öga för "så där kan det inte ha gått till för att..." men jag skulle nog vilja säga att jag håller med min dåvarande lärare om att det här är rätt korrekt. Jag tycker nog att personerna också skildras på ett nyanserat och trevligt sätt, de är liksom inte bara bihang till det historiska förloppet så att säga.

Jag skulle tro att det är extra roligt att läsa den här serien om det är så att man bor i Stockholm eller har varit där ofta, själv kommer jag inte ens ihåg när jag varit där sist. Det är nog gått och väl över tio år sedan. Känner man till staden kan man nog på ett bättre sätt leva sig in i förändringarna som skett och kanske allra mest förundras. Jag tyckte om boken eftersom jag gillar historia och den här typen av familjeberättelser (Jan Guillou och Ken Folletts liknande böcker hör till mina favoriter). Jag ser fram emot att läsa de två sista böckerna i serien.

onsdag 27 maj 2015

Slash


Av Slash och Anthony Bozza. Efter att ha läst The Dirt och The Heroin Diaries hade jag rätt höga förväntningar på Slash. Förväntningar som tyvärr inte alls infriades. Den var långsam och trög i början med alldeles för mycket ovidkommande om barndom och mamman vänner. Det är säkert viktigt för Slash själv men jag tycker inte att det hörde hemma i den här boken, det tillförde inget bra i min mening. Jag tycker även att de hade kunnat ta bort i princip alla referenser till händelser som kommer att behandlas. Det kändes nästan som att de visste att texten är lite ointressant och för att få läsarna att stanna kvar skriver de om sådant de kommer att skriva om längre fram. 

Det var först mot slutet som det tog riktigt fart och blev intressant och lockande till läsning. Jag gillar böcker som håller ett högt tempo och det gjorde den här först i slutet. Jag ska erkänna att det jag helst ville läsa om var konflikten med Axl och läste förmodligen med den förväntningen hela tiden. Det kan vara därför jag tyckte att boken var seg och långsam. Jag rekommenderar den som funderar på att läsa att börja någonstans i mitten av boken.