fredag 23 juli 2010

E-möten och digitala presentationer

En del av min tid på lärarutbildningen spenderade jag med att läsa på distans. Då hade jag förmånen (föreställ er mitt ironiska tonfall) att få ta del av utmärkta videokonferenser. De har nog tyvärr i allt för hög grad färgat min uppfattning om videkonferenser eller vad samtal där man ser varandra nu ska kallas. Nåt så tråkigt som att sitta och titta på en skärm där en människa i gråa kläder mässar i ett och samma tonläge i 75 minuter har jag aldrig varit med om. Alltså det är ju bra att se personen man förväntas konferera med men det måste ju ha ett syfte. Hellre hade jag ju bara lyssnat på människan och gjort något annat vettigt samtidigt. Alla är väl inte betjänta av att se vad jag hittade för kläder idag längst in i garderoben för att allt annat var i tvätten? Men om man samtidigt vill visa något annat än bara sig själv är ju videkonferenser väldigt bra.

Till de digitala presentationerna, jag vill inte lägga ut någon på nätet till allmän beskådan. Det känner jag mig inte alls bekväm med. Därför gjorde jag en pp till mitt digitala lärobjekt som jag lägger upp på kurshemsidan. En power point tycker jag kan vara väldigt bra när man vill presentera något, det får plats så mycket och man kan ha med bra bilder och ljud om man vill. Det jag däremot ogillar med pp/valfritt annat och med overhead är när personen som presenterar vänder ryggen till åhörarna och stirrar på sin presentation.

PUL

Enligt PUL får bara personliga uppgifter databehandlas om den enskilde ger sitt samtycke till det. Hur går det ihop med olika omdömesdatabaser, närvaro- frånvaroregistrering och annat som skolor använder sig av som är datoriserat. För jag antar att data här är synonymt med dator. Har alla skolor bett om lov för att kunna databehandla alla de här olika uppgifterna om sina elever? Jag har ingen aning om min skola har gjort det. Samtidigt så är det ju så att alla elever ska få ett skriftligt omdöme eller två varje år. Ska vi skriva det för hand om personen (eller kanske personens föräldrar i det här fallet) säger nej till att låta sina uppgifter databehandlas? Jag kan inte tillräckligt för att svara på det även om jag har läst en del.

Överlag kan jag tycka att allt för mycket fortfarande är allt för luddigt när det gäller lag och rätt på internet. Framförallt tycker jag att det är svårt att förklara för elever varför de inte får använda en låt de laddat hem i en film som sedan ska läggas ut på skolans hemsida. De har ingen koll och jag antar att deras föräldrar i många fall inte heller har det, det har inte jag heller i så stor utsträckning som jag skulle önska.

Källkritik

Är mycket viktigt, speciellt idag när det finns massor med information på nätet att tillgå. I prinncip så finns det ju så mycket att det är lätt att drunkna eller simma vilse och helt tappa bort vad som från början var tanken med informationssökningen. Kanske uppsatsen kommer att handla om något helt annat som inte var tanken från början? Det kan ju i och för sig vara bra att vara flexibel och kunna byta inriktning om något visar sig vara för svårt att hitta tillförlitlig information om samtidigt som det kanske riskerar uppsatsens tidsspann.

Jag vet att det för några år sedan fanns en lathund om källkritik för grundskolan som låg på någon av skolverkets sidor men jag vet inte om den finns kvar. Jag använde den när jag gjorde vfu en gång när jag fick för mig att källkritik var viktigt att jobba med, det är ju fortfarande viktigt men nu har det liksom halkat ner från min agenda. Den borde halka upp igen känner jag.

torsdag 22 juli 2010

Informationssökning

Hade vi en kurs i när jag började lärarutbildningen, eller det var nån sorts bibliotekskurs. Jag tycker att det är bra att ha sådana kurser, nu är det ju inte bara bibliotekarier som ska kunna söka information eftersom massor av olika databaser finns på internet för vem som helst att söka i.

Jag skulle vilja hitta någon bra databas eller något liknande för elever att söka i om de behöver information om något. Något som inte behöver trunkeras typ :-)

onsdag 21 juli 2010

Plagiat

Är jobbigt tycker jag. Ibland tror jag att mina elever förstår att de inte ska plagiera fast de inte förstår det. jag borde alltså informera dem mer om vad det är och hur det ska undvikas, kanske borde man börja ännu tidigare i skolan att prata om det.

Eftersom jag inte har så många elever så lär jag mig efter ett tag att känna igen deras sätt att skriva, ofta kan jag ganska fort upptäcka om de har plagierat något. Då brukar jag googla och hittar jag något då så hade jag ju rätt. Någon gång har jag misstänkt plagiering men efter noggrant sökande har jag konstaterat att den här eleven har tagit ett kliv framåt i sin skrivutveckling.

Det skulle dock onekligen var enklare om min skola hade tillgång till ex. Urkund eller något liknande.

lördag 17 juli 2010

Dagens femtioelfte inlägg

Försöker beta av så mkt som möjligt av kursen. Har provat lite spel, hyffsat roligt men inget jag skulle ägna min fritid åt. Det här med att ägna kvällarna åt att döda är inte riktigt något jag ser tjusningen i så jag provade lite på svt:s hemsida, vilket jag även gjort tidigare då jag behövt delar till olika teman jag jobbat med.

Jag tycker att spel kan vara väldigt bra att använda i undervisningen. Eleverna kan lära sig saker och ting utan att lägga märke till att det faktiskt är det de gör :-) Mer avancerade spel som kanske Sims eller WOW kan man nog göra något liknande filmanalys på om man vill.

Second life

Är nog inget för mig. Jag kan inte spela teater även om jag skulle vilja. Det här känns alldeles för surrealistiskt och krystat.

Givetvis kan jag ju ändå se fördelarna med det. Det är ett format eller vas jag ska kalla det som många elever upplever bekant. Kanske till och med roligt. Det skulle absolut gå att använda i undervisningen på min skola men helst då något som är väldigt enkelt och/eller på svenska. Med äldre elever funkar säkert second life rakt av.

Interaktiva tavlor

Har vi en av där jag jobbar, givetvis är den undangömd i ett sällan använt konferensrum. Jag har alltså aldrig använt den med elever, en klass får inte plats i det där konferensrummet. Bortkastade pengar tycker jag, någon vaktmästare som skulle kunna skruva ner tavlan och skruva upp den igen i ett klassrum har vi inte. Möjligtvis skulle jag kunna göra det men jag har helt ärligt ingen lust.

Den vi har är en Smartboard som ju på filmen på kurshemsidan ser rätt trevlig ut att använda. Fast jag tycker att eBeam verkar smartare på många vis eftersom det inte behövs någon särskild tavla. Med andra ord är det en pryl som går att flytta runt i olika klassrum (spartips!).

Det som jag egentligen tycker är allra mest fascinerande med alla det här tavlorna/tavelprylarna och tablet PCn är att man ska skriva för hand. Är det bara jag som får ständiga klagomål av eleverna om att jag har en oläslig handstil? Den blir ju inte direkt bättre när jag ska skriva på en tavla heller. Jag använder hellre bara en projektor och skriver i ett vanligt ordbehandlingsprogram. Kanske om man är mattelärare och ska skriva formler och annat att det går fortare att göra för hand men det finns ju anledningar till att jag inte är mattelärare.

Personliga lärmiljöer

Är jag egentligen inte helt säker på vad de innebär faktiskt. När jag tittar runt på ex. Elggs hemsida så får jag en känsla av att det är ganska likt en lärplattform, en hemsida eller plats på nätet där bara de med behörighet kan komma in och dela med sig av sådant som andra med samma behörighet kan ha nytt av. Eller ta del av sådant som andra vill dela med sig av och få och ge kommentarer.

Jag blir lite snurrig av det men kanske det klarnar med vidare studier i ämnet. Jag tror absolut att en personlig lärmiljö kan vara till nytta för mina elever, åtminstone så som jag uppfattar att en personlig lärmiljö fungerar, kanske ett googlekonto är en bra början. Att lära sig i samarbete med andra är bra tycker jag, alla kan (för det mesta) inte allt så det finns en stor vinst i att dela med sig.

onsdag 14 juli 2010

Enkät

Det är vad jag har provat att göra i Bilda eller pingpong eller vad det nu heter, jag fattar inte riktigt faktiskt.

Enkäten i fråga blev inte riktigt bra och jag är inte säker på om det går att svara på den :-) Jag har provat i alla fall. Funderar på att prova att skapa ett diskussionsforum, eller så kanske jag går ut och tar en ridtur. Vilken vågskål tippar över först? :-)

Skämt å sido så tycker jag att Bilda/Pingpong/Tomtenissens lekstuga eller vad det nu egentligen heter är lite rörigt. På det sätter tycker jag bättre om Fronter, det är enklare och inte så mycket att hålla reda på. Bilda/osv/osv känns rörigt, men det kan ju har att göra med ett handhavandefel, vad vet jag.

Lärplattformar av allehanda slag.

Nu har jag inte provat alla lärplattformar som finns, ett oöverstigligt uppdrag tror jag. Det jag har saknat mest hittills är ett verktyg för enkel respons på texter. Eftersom jag är svensklärare så läser jag mycket elevtexter och den lärplattform min skola har (Fronter) och som jag själv inte kan byta ut har ingen bra funktion för det. Som det är nu får eleverna lämna in texten flera gånger och jag får göra en ny kommentar varje gång de lämnat in en bearbetad text.

Jag skulle vilja ha det så att varje text som lämnas in har ett verktyg för respons som följer med texten hela vägen oavsett hur många gånger den bearbetas. Eleven och läraren ska lätt kunna följa textens utveckling utan att behöva klicka sig fram på femtioelva olika sidor. En fördel även för eventuella föräldrar som får tillgång till att logga in på lärplattformen, de behöver inte lägga ner så mycket tid på att lära sig hur själva platformen fungerar utan kan direkt gå till det väsentliga, vad deras barn har gjort.

Kvidevitt

http://twitter.com/emmapafo

Detta är något som känns väldigt onödigt, vet inte riktigt vad som skulle vara fördelarna med twitter jämfört med en blogg. Jag är inte ständigt uppkopplad och intresserad av läsa korta kommentarer om vad andra människor gör. Vill jag veta det så läser jag nog hellre en blogg.

Facebook är jag faktiskt medlem i även om jag blev det sent. Facebook använder jag mest till att hålla kontakten med sådana vänner som bor långt borta eller bekanta. Dessutom kan inte alla läsa vad jag skriver, med twitter och bloggar är det en annan sak. Egentligen vet jag inte vad det finns för nackdelar med olika sociala nätverk, de som vill delta gör det och de som inte vill gör det inte. Det är väl kanske det som är en av de bästa fördelarna. Visserligen har jag läst om arbetsplatser som vill spärra ex. facebook för att de anställda ägnar för mycket tid åt det och det kan jag absolut se som en nackdel. Det är ju dock inte det sociala nätverkets fel utan arbetsgivarens.

tisdag 13 juli 2010

Delikata bokmärken

finns på http://delicious.com/emmapafo som synes överväldigande många :-)

Det här är något som jag tror att jag kommer att använda. Jag brukar lägg in länkar i den lärplattform som finns på min skola för att eleverna lätt ska kunna hitta bra sidor som behandlar sådant vi jobbar med just nu. Med delicious kan de hitta länkarna utan att behöva logga in någonstans. Kanske kan jag om jag lyckas lära mig hur det funkar ha vissa länkar synliga för alla och vissa bara när jag loggar in. Då skulle jag kunna använda samma konto privat och i jobbet, ett mindre lösenord att behöva hålla reda på. Vi får väl se.

måndag 12 juli 2010

Wikipedia

På den här sidan har jag roat mig med att göra en ändring eller tillägg. Inget stort, bara en liten test, http://sv.wikipedia.org/westernridning

Det skulle vara roligt att ha en egen wiki knuten till skolan där jag jobbar. Eller kanske ännu hellre en som är till för hela kommunens skolor eftersom min skola är så liten. Där skulle alla elever och lärare kunna lägga in nyttig information om sådant som undervisningen i skolorna handlar om. En sådan wiki skulle ju gå att kontrollera informationen på, någon lärare skulle kunna ha ett slags moderatoransvar och läsa igenom texter och annat.

Det är det som jag ser som den största nackdelen med en wiki, vem som helst kan redigera och lägga in vilken information som helst. Källkritik är viktigt. Samtidigt är det en fördel, massor av människor kan lägga in information som ännu inte hunnit till "officiella" kanaler. Så många anställda har inte NE.

fredag 9 juli 2010

Filmproduktion

Nu har jag filmat när mina marsvin äter hö, denna storslagna film tänker jag lägga upp på youtube. Måste dock först prova om jag klarar av att redigera den lite. Mac-en har ju någon sorts program som ska vara enkelt och bra att använda så jag ska prova det. Om jag inte klarar av det så får filmen vara som den är.

torsdag 8 juli 2010

Flickr

Så har då även jag lyckats med konststycket att skaffa mig ett Flickr-konto. Jag har lagt upp några bilder, vill du se fina hästar så ta en titt :-) http://www.flickr.com/photos/emmapafo

Jag vet inte riktigt vad jag ska med det kontot till men kanske det ger sig. På något sätt så tror jag inte att människor i allmänhet är så intresserade av att titta på bilder med mina skogsmullehästar. Bilder på mig själv kommer inte att hamna där, möjligtvis om jag sitter i sadel/rockard/släde. Tjänsten verkar ju hyffsat lätt att använda, annars hade inte jag lyckats skapa ett konto :-), jag brukar inte orka använda mig av något som är krångligt även om jag nu för kursens skull kanske hade lite mer tålamod än vanligt. Jag börjar vara snurrig i huvudet av alla de här miljoner användarnamnen och lösenorden för att inte tala om de tjänster/verktyg som de ger tillgång till.

Flickr vet jag inte riktigt hur jag skulle kunna använda i min undervisning, däremot tror jag att bild- och slöjdlärare kan ha stor nytta av det. Eleverna kan lägga upp bilder på sin olika alster och kanske inspirera andra och insireras själv av andras alster.

Nu ska jag vila huvudet och ägna mig åt analogt arbete (tvätta ovan nämnda hästars skitiga vintertäcken).

onsdag 7 juli 2010

Bild och film

Jag sitter och läser avsnitten om hur och var man kan lägga ut bilder och filmer på internet. Jag som kursdeltagare ska prova på att lägga ut både bilder och filmer på anvisad plats på nätet, jag är inte så säker på att jag gillar det. Eller snarare är jag säker på att jag inte gör det. Jag vill inte lägga ut varken bilder eller filmer. Någon kanske invänder och säger att jag kan lägga ut en bild på en maskros eller vad som helst annat som är lika intetsägande och en film på nämnda maskros i regnet. Frågan är ju då vad det är för poäng med att göra uppgiften. Rent tekniskt lär jag mig hur man gör men instruktioner kan jag ju läsa oavsett vad de gäller så det är inget jag behöver öva på. Givetvis kommer jag att göra uppgifterna, de ingår ju i kursen, men jag är motvillig. Jag ser inte tjusningen i att visa mina alster för hela världen, här skiljer jag nog mig från många andra men jag lämnar inte ut mitt telefonnummer hur som helst heller. Vill någon ringa mig så får någon anstränga sig och leta rätt på mitt nummer själv, lite så tänker jag när det gäller eventuella alster på nätet. Om någon vill se en film gjord av mig får någon fråga mig om det.

Jag vill helst inte ha hela mitt liv till allmän beskådan på internet. Mycket finns redan där och jag vill bidra så lite som möjligt till det. Det betyder ju dock inte att jag inte sera nyttan med youtube, flickr och allehanda liknande tjänster. Jag tror at många av mina elever gärna skulle lägga ut filmer på youtube, även om dessa handlade om något som är knutet till skolan och skolarbetet. Kanske skulle det även fungera som en sporre till att göra bra ifrån sig. Föräldrarna skulle då även enkelt kunna ta del av vad deras barn gör i skolan och kanske se att det som händer i skolan är viktigt. Då kanske de inte skulle behöva ställa frågan om vi gör något viktigt den dag som de söker ledigt för sitt barn, då skulle det viktiga finnas till beskådan på internet. En följdfråga då är ju hur man gör med de elever vars föräldrar inte vill ska publicera sina alster på internet. Jag vet inte, vet du?