onsdag 11 december 2013

Min mormor hälsar och säger förlåt

Av Fredrik Backman. Jag gillade ju En man som heter Ove och hade rätt höga förväntningar på den här boken samtidigt som jag tänkte mig att det ju inte riktigt går att skriva en sådan succé två gånger. De är ju inte riktigt samma sorts böcker så jag kan tycka att det är orättvist att jämföra dem samtidigt som det är väldigt lätt att göra just det.

Jag tycker att båda egentligen berättar en väldigt sorglig historia med bra eller i alla fall inte för olyckliga slut. Båda är underfundigt roliga och läsvärda på det viset. Men mest tänker jag på vilken väldigt finurlig människa herr Backman måste vara när han tänker ut alla vändningar i Miamas och hur man allt eftersom fattar hur det egentligen hänger ihop. Det är nästan som Game of Thrones, fast inte riktigt :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar