måndag 29 september 2014

Ränderna går aldrig ur

Av Agnes Hellström. För mig är det här med skola och internat alltid aktuellt. Skola för att jag ju är lärare och internat för att jag brukar läsa Ondskan med sjuor nästan varje år. Ondskan är en sådan bok som jag aldrig ledsnar på så jag läser den gärna. Men i alla fall, när jag delade ut den till årets sjuor tror jag att jag googlade på internat eller något sådant och då kom den här boken upp. Jag kom ihåg att jag läst om den tidigare och funderat på att läsa så nu var det dags.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om den men jag kan börja med att den var lättläst och skulle säkert fungera att läsa med elever om man vill. Jag har ingen aning om sanningshalten i boken, den framstår som en sann berättelse om författarens egna upplevelser. Oavsett den är sann eller delvis sann eller helt osann är det en intressant bok. Internat är en spännande och annorlunda miljö, överklass är kanske inte heller något som många av oss kommer i kontakt med regelbundet. Begreppet överklass går ju givetvis att debattera om man vill men jag väljer att använda det.

En anledning till att läsa den här boken och tycka om den kan vara samma anledning som man läser skvallertidningar, att få känna på ett liv som man kanske vill eller inte vill eftersträva. Eller för att kunna konstatera att "de där" har också problem som alla andra människor. Men helt oavsett anledning till att läsa boken så tycker jag att den är rätt bra och skulle kunna fungera som underlag för intressanta diskussioner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar