fredag 26 september 2014

Wolf Hall

Av Hilary Mantel. Det här var ett maratonlopp utan dess like, de sista femtio sidorna skummade jag bara igenom för jag orkade inte mer. Jag fick låna om den en gång dessutom (brukar aldrig hända).

Det är bara att konstatera att jag inte gillar boken hur mycket lovord den än fått. Jag googlade lite efter andra recensioner och det kommer mest upp sådant som recensenter i de stora tidningarna skrivit. Googlar jag dåligt eller är det ett tecken av något slag? Kanske ett tecken på att den inte passar de flesta utan kanske de som läser böcker av en annan anledning är ren underhållning (som är anledningen till att jag läser). Det finns säkert de som tycker att boken är jättebra och har bloggat om det men jag missade inlägget.

Jag brukar ha svårt att sätta fingret på vad jag inte gillar men här lyckas jag i alla fall hitta några saker.
1. Det är massor av personer som på något sätt inte stannar kvar i minnet under läsningen så jag blir jätteförvirrad. Jag läser ju en del fantasy och brukar inte ha problem med många karaktärer men här har jag det. På något sätt är de antingen så lite beskrivna att jag inte kommer ihåg dem, inte har något att hänga upp minnet på eller så byts de ut under tiden (tror jag i alla fall).
2. Jag har svårt att fatta vem synvinkel jag egentligen läser ur, är det Thomas Cromwell eller någon annans? Efter att jag nu läst hundratals sidor har jag fortfarande ingen riktigt bild av Cromwell annat än om början av hans liv.
3. Det hade varit bra om jag läst på lite om Cromwell och Henrik VIII, det hade kanske hjälpt mig att hänga med. Å andra sidan vet jag inte om jag tycker att det ska vara så att man innan läsningen av en bok måste läsa en annan bok med bakgrunden till den första boken.

Det finns en del till men den tänker jag inte ge mig på att läsa, kanske någon gång i framtiden i sådana fall.

Så här står det om boken på förlagets hemsida om någon funderar på att läsa:
England, 1530-tal, är en hårsmån från katastrof. Om kungen dör utan en manlig arvinge kan landet förstöras av inbördeskrig. Henrik VIII vill annullera sitt 20-åriga äktenskap för att istället gifta sig med Anne Boleyn i hopp om att få sin efterlängtade son. Påven och resten av Europa är emot. Vid sin sida har Henrik VIII sin handgångne man, Thomas Cromwell, denna romans märkliga hjälte och huvudperson.
Thomas Cromwell är en högst ovanlig man: han är en uppkomling med en envishet utan dess like, son till en brutal smed, ett politiskt geni, både idealist och kappvändare. Han är mutbar, en charmör och en man med en ofelbar expertis i att manipulera människor och händelser. Cromwell skyr inga medel och tillsammans utgör han och Henrik VIII ett
oövervinnerligt par, eller?

2 kommentarer:

  1. Jag gillade verkligen men tyckte att den var otroligt krävande just med alla namn osv språket ar ngt som jag tyckte mycket om

    SvaraRadera
  2. Det kanske är en sådan bok som man antingen älskar eller hatar? Språket tyckte jag också var bra men jag hann liksom aldrig njuta av det för att jag var så förvirrad hela tiden.

    SvaraRadera